Finns det något så vackert som blommande, färgstark och levande ängsmark?
Med vårt nya hållbarhetsprojekt för biologisk mångfald hoppas vi skapa just det. – På Skrantafallet ska vi göra ett testområde, låta gräset växa högt och fröa av sig och se vilka blommor och växter som kommer upp under en tvåårsperiod, säger Anneli Hoffner-Lekberg, mark-och miljösamordnare på Karlskogahem.
”Projekt Ängsmark” är en del av Karlskogahems hållbarhetsprogram På 1 500 kvadratmeter, ska gräset få växa till augusti-september innan det slås.
– Istället för att ta bort gräset låter vi det ligga kvar i någon vecka och fröa av sig. Samtidigt klipper vi kanterna för att skapa en avgränsad yta för växter och blommor att växa på, berättar Anneli.
– Likadant kommer vi att göra nästa år. Efter två växtsäsonger kommer vi att utvärdera projektet och se om vi har kunnat skapa den ängsmark vi vill.
Ängsmarken kommer även att bli livsmiljöer och ”restauranger” för bin, humlor, fjärilar och andra insekter att leva gott på det blommor och växter erbjuder som näring.
– Generellt saknas den här typen av miljöer idag. Med projektet vill hjälpa naturen på traven och få ängsblommor att få fäste och trivas.
Serviceavdelningen på Karlskogahem, med Mikael Björkbacka i spetsen, kommer att ansvara för skötseln av ängsmarken. I anslutning till det första testområdet finns ytterligare potentiellt en lika stor yta i Skrantafallet.
– I nästa steg ska vi titta på andra platser, till exempel slänter, som kan passa för att skapa ängsmark, säger Anneli.
Hon ser den blivande ängsmarken på Skrantafallet som ett lärande inslag för förskolor och skolor att ta del av. Och det torra gräs, eller hö, som blir kvar på testområdet är fritt fram att ta för de som vill använda det som täckodling eller kaninmat.
Vad mer gör då Karlskogahem för att främja biologisk mångfald?
– Vi prioriterar växtval vid plantering för att fåglar ska få mat, för pollinering och för att det ska bli en variation av träd, buskar och perenner, förklarar Anneli.
– Vi tänker också på att gynna insekternas livsmiljöer genom att lämna kvar grenar och stubbar. På Nickkällan och Ekeby har vi skapat rabatter med fjärilshotell. Där det finns fruktträd lämnar vi en del fallfrukt, också för att bidra till ett bra liv för fåglar och insekter.
Helt enkelt för att naturens kretslopp ska få snurra som det är meningen när det fungerar som allra bäst.